Die Blechtrommel / Blecktrumman (1979)

Filmen baserad på en av Pauls farfars favoriter inom litteraturen, boken med samma titel skriven av Günter Grass. Av det hela har det blivit en ganska härlig film men en hel del humor. Dock får vi båda känslan av att det, som nästan alltid, gått förlorat en hel del känsla och tankegång i överförandet från bok till film.

Två av de viktigaste händelserna eller besluten i filmen är när Oscar blir så fäst vid sin blecktrumma, och när han bestämmer sig för att han inte vill bli vuxen. Tyvärr framgår inte dessa meningar så himla starkt i filmen. Vi kan bara spekulera i detta, men vi gissar att det framgår betydligt bättre i förlagan. Ett stort minus då i stort sett hela filmen utgår ifrån detta.

Just Oscar är i alla fall pojken som hela filmen handlar om. Han bor och växer (inte) upp i staden Danzig i Polen. När han blir tre år ser han vuxenhetens lustfyllda, giriga sidor och bestämmer sig för att aldrig växa upp, à la Peter Pan. Åren går men kroppsligt förändras han ej. Han ser kriget utvecklas runt omkring honom och möter kärlekens med- och motgångar.

Hur filmen är berättad från ett barns två ögon är väldigt snyggt gjort. Saker blir förenklade och kräver inte alltid någon större förklaring, till exempel: hans farfar hoppade i vattnet och kom aldrig upp igen. Att filmen dessutom till en ganska stor del är berättad direkt från pojkens berättarperspektiv, när han ser tillbaka på sitt gångna liv, ger en grym känsla. Kan dessa berättarstycken vara direkt citerade från boken? De här delarna gör, likt filmen "Der Himmel Über Berlin", tyskan till ett väldigt vackert och poetiskt språk.

Filmen har ett antal riktigt vackra scener. I efterhand ställer man sig frågan vilka händelser som är riktiga och vilka som möjligtvis kan vara tagna ur pojkens fantasi. Denna osäkerhet kan ofta infinna sig när man ser film, man behöver inte alltid vara säker på hur det hela egentligen ligger till. Att det tillför filmen något är enligt oss det som räknas här.

Musiken är varierande, tagen lite varstans men bildar ett väldigt häftigt soundtrack. 

Filmen har en väldigt bisarr familjemiljö med väldigt mycket sex inblandat. Ger en speciell känsla som på lite olika sätt kan återfinnas i en rad filmer ("Fanny och Alexander", "Gudfadern", "Kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare" och "Tillsammans" är några titlar som dyker upp i våra huvuden där innehållet har en liknande provokativ familjär stämning).

David Bennet gör i rollen som Oscar en kanonprestation. Vilken liten grabb! Elva år när filmen spelades in och helt klockren, starkast lysande stjärnan i hela filmen.

Regissör: Volker Schlöndorff

     Betyg:

     (aningen svag sådan, men ack en sådan)