Plan 9 from Outer Space (1959)

När vi kollar film och sätter betyg på dem slutar det ofta med 8:or eller 9:or. Ibland får man känslan av att betyget blir väldigt högt oavsett vilken film det är vi har sett. Ibland kan man behöva lite perspektiv. Därför såg vi nu "Plan 9 from Outer Space" som utsetts till världens sämsta film av "1000 tabbar" (en bok innehållande mänsklighetens 1000 största misstag genom historien).

Genom hela filmen sköt tankar fram som "Det där måste... vara världens sämsta replik" eller "världens sämsta kameraman" eller "världens absolut sämsta skådespelarinsats" eller "världens sämsta filmkyss". Efter att ha sett den här filmen kan man konstatera att den uppfyller alla krav för att få bära titeln som världens sämsta. Det är en sak om en film innehåller någon riktigt dålig scen, taskig replik eller liknande. Men det här är en kulspruta som oavbrutet under 78 minuter köttar ut värdelöshet mot dess stackars publik. Det är nästan som att Ed Wood har förstått sin egen extremt låga begränsning och därefter anpassat sig för att på något sätt få en plats i filmhistorien.

All dialog som förs mellan alla, men framför allt ska framhävas mellan polismännen, är helt ofantligt dålig. Dels duger manuset inte till mycket mer än att torka skit med. För att kröna detta så är skådespelarna bortom alla de värdelösaste gränser man kan tänka sig.

När man ser filmen väcks vissa frågor. Till exempel "hur fan kunde skådespelarna gå med på att ta sina roller efter att ha läst manus?", "hur fan kunde Wood gå med att på att ha så värdelösa skådespelare", "hur fan kunde någon kameraman gå med att filma det här eländet?" (gissningsvis löste han dock tvivlet genom att konstant vara berusad), "hur fan kunde Wood gå med på att en konstant berusad kameraman?" och slutligen "varför i helvete var det ingen som stoppade det här spektaklet!?".

Något som förgyller filmen är dess alla fantasifulla ord. Exempelvis "diktomometer" (en maskin som översätter ALLA språk till amerikanska), "elektropistol" (ett vapen som utomjordingarna använder för att väcka döda människor till liv och göra dem till zoombies som lyder under utomjordingarnas befallning) och "solarinitbomb" (en bomb som klyver atomerna i allt solljus; skulle bomben explodera skulle den därmed göra så att allt som solen sträcker sig till sprängs, alltså hela universum. Det är på grund av det här som utomjordingarna måste göra zoombies av människorna för att skapa en zoombiearmé som ska marschera och ta över jordens alla huvudstäder för att få människorna att inte kunna förneka utomjordingarna och inte kunna förgöra universum...).

Många (alla) saker i den här filmen går att sammanknyta till Douglas Adams "Liftarens Guide Till Galaxen". Den stora skillnaden mellan dessa två klassiska verk är att Woods film saknar glimten i ögat och är helt jävla seriös rakt igenom helt befriad från humor. Trots det här är av alla de filmer som vi sett hittills, oavsett genre, nog Planet 9 from Outer Space den som frambringat flest och högst skratt. Dock är dessa skratt av mycket lidelsefull karaktär då man mitt i skrattet kommer på att det inte är en komedi, det här förhindrar en däremot inte från att skratta vidare utan förlöser ytterligare hejdljudda och förtvivlade skrattsalvor.

Finskan Maila Nurmi spelar en mycket oklar roll där hon redan är död när filmen börjar och därefter bara sneakar runt på kyrkogården som zoombie utan att tillföra något till handlingen. Ganska stämningsfullt dock.

Svensken Tor Johnson är världens sämsta skådespelare. Det var tur att han snabbt blev en zoombie så att man slapp höra hans svengelska genom resten av filmen.

"En förklaring till varför kalkonfilm kallas just kalkonfilm är att fågeln kalkon, hur mycket den än försöker, aldrig kan flyga (lyfta)."
Wikipediacitat

Regi: Ed Wood

Betyg: