Les Quatre Cents Coups / De 400 slagen (1959)

Vi har haft vår Truffaut-box ståendes orörd i filmhyllan alldeles för länge. I kväll var det dags att äntligen inviga den här regissören i Tisdagsfilmklubben. Självklart är det då den hyllade debutfilmen "De 400 slagen" som ska vara först ut: Filmen som var en av de viktigaste startskotten för "Den nya franska vågen". Den inleds med svepande scener genom Paris gator, nästintill ständigt med Eiffeltornet som en kuliss som kameran scen för scen tar sig närmare för att till slut nå fram till bara för att passera och försvinna bortåt.

När sedan filmen kommer igång introduceras man till pojken Antoine Doinel som är i de yngre tonåren. Han har det svårt både i skolan och hemma och både lärare och föräldrar är missnöjda med honom. 

Det vackra i filmen är hur Antoines konstnärssjäl och vilja att verkligen göra gott för sig lyser igenom trots att han missförstås av sin omgivning. Hans jakt på lycka och frihet är ständigt bromsad av de vuxna runt honom. Detta visar Truffaut upp skickligt och man kan se igenom hur hans egna barndom finns under ytan. Kan han ha inspirerats av det nya fenomenet "tonår" och allt rebelliskt beteende samt alla kommunikationsproblem som man har med de oförstående vuxna?

Det som vi båda föll kanske allra starkast för när det gäller den här filmen är hur Antoine hela tiden visar upp samma väldiga längtan efter frihet genom alla perioder i filmen, även om dessa perioder är väldigt omväxlande och ibland väldigt miserabla. Hur han helt iskallt skrev en lapp till sina föräldrar och berättade att "vi får diskutera mer när jag kommer tillbaka" och flydde ut i natten för att bli en man på egen hand. Det hela slutade med att han får stjäla en mjölkflaska för att inte hungern ska sluka honom och innan han går till skolan morgonen därpå, får slå sönder isen i en fontän för att tvätta ansiktet.

Filmen är skapad med väldigt enkla medel (budget på 50 000 amerikanska) och väldigt avskalad. Genretypiska gatuscener som ger den speciella känslan av att man inte betraktar filmen utan är med i den och hur man själv passerar rollkaraktärerna på gatan.

Regi: François Truffaut

Betyg: